Sofiamaria♥

Sex månader har gått sedan jag tog studenten och efter att allt det uppenbara har lagt sig och man har haft tid att andas ut kommer frågan som alla ställer sig. Vad ska jag göra nu? 

 

Ända från barnsben har vi fått livet serverat på ett silverfat, mer eller mindre. Våra vårdnadshavare har hållit oss i handen och dragit i tyglarna hela tiden. Det har bara varit att göra som man har blivit tillsagd. Man har inte haft något annat val än att läsa läxan, sätta in tallriken i diskmaskinen, fråga om lov för att åka hem till en kompis och krypa i säng när klockan slagit läggdags. Det är någon annan som hållit i det största ansvaret. Helt plötsligt ska man bli stor och bestämma själv vad som är rätt och fel. Vad är bäst för mig i det långa loppet? Vad vill jag ägna mitt liv åt? 

 

Men att gå från att följa order till att bestämma helt själv är inte lätt. Jag kan sitta och stirra in i väggen i timmar och tänka på vad jag vill. Varför vill jag så mycket, men ändå inte har någon aning om vad jag vill, på samma gång? Hur kan det vara så svårt att bara bestämma sig? 

 

Jag kan avundas de som länge haft en dröm eller passion som man strävar efter. Något som man brinner för, som man vet att man vill ägna sin tid åt. Jag tänker att det skulle vara så skönt att sedan länge ha vetat att när man blir stor ska man t.ex. läsa till lärare eller jobba sig upp som egen företagare inom någon bransch. Det verkar så skönt att veta sitt mål redan innan det blir aktuellt att börja jobba sig mot det.

 

Det är lätt att glömma bort alla de som faktiskt har det svårt att välja. För de flesta som uttalar sig om sin framtid är de som redan vet vad de vill göra med den. De som inte är lika säkra håller sig helst i bakgrunden och håller inne sina tankar och känslor. Alla släktingar och vänner, ja folk man inte ens känner, frågar vad man ska göra efter studenten. Vad sägs om det här; inte fan vet jag! Det är jobbigt nog att inte veta själv, så varför måste alla fråga!? 

 

Jag tycker det är dags att vi som inte har en aning om vad vi vill ägna våra liv åt stiger fram i ljuset och visar oss. Visar att vi är många och att det är helt okej att inte veta. Det är helt okej att ta tid på sig att lista ut vem man är och vad man vill göra. Det är inte lätt att bestämma sig för vad man vill när man precis fått makten över sitt liv.

En skrämmande panik växer sakta fram när man tror att man är den enda som inte verkar ha kontroll över framtiden. Men man är definitivt inte ensam och framtiden är inget man bör ha kontroll över. Man bör leva i nuet och ta vara på varje dag som går. Gör det som du blir glad av och tycker om att göra just nu så kommer du så småningom komma fram till vad du vill. För att lära känna sig själv och komma fram till vem man är leder till att man upptäcker vad man vill med livet. Låt oss inte lägga press på varandra utan istället fylla varandra med kärlek och förtroende.

 

Allt har sin tid, och även om det tar lång tid och om man går igenom en massa olika val, så kommer vi alla att till slut veta vad vi vill!